Mera Vila Real de Santo António och sen El Rocio

Vi fortsatte utforska Vila Real de Santo António igår. Det är en riktigt mysig liten stad. Överallt säljs det frotté och det är väl det som stan är känd för.

Vid lunch tid letade vi upp en liten Crêperia. Crêperia Pink. Där fanns både söta crêpes med nutella och annat otäckt på. Men så hade de även Galette. De är gjorda av bovetemjöl, lite ”grövre” och med matigt innehåll. Vi valde varsin och de var otroligt goda! Och väldigt trevlig service också!

Sedan gick vi hemåt med lite rostade kastanjer och hemma i husbilen igen smaskade vi till det med lite portvin och Pastel de Nata. Så portugisiskt.

I morse lämnade vi Portugal för denna gång och for in i Spanien. När vi passerat gränsen passade vi på att tanka och här i Spanien kostade dieseln €1.224/lit. Alltså billigare än i Portugal.

Nu är vi i El Rocio. Här har vi tagit in på ACSI camping La Aldea. N37.141702,W6.491280 Här finns all service och fräscha servicehus. Vi betalar €19 inkl el /dygn. Bra wifi.

Vi tog ut cyklarna, men det är nästan svårt att cykla här. Alla gator är av sand så vi slirar emellanåt. Här åker man vill. Eller tar sin häst. Utanför husen och restaurangerna finns pålar att binda hästen i. På nåt ställe finns det även höga ”bord” så man kan få sin öl utan att kliva av hästryggen!

Ni blir vi här över helgen så vi kan fortsätta utforska El Rocio.

Annonser

Vila Real de santo António

Efter ett par härliga dagar strax utanför Quarteira tänkte vi prova på ett annat ställe, nämligen Manta Rota. Vi hade får tips om den av goda vänner. Men när vi kom dit var det fullbelagt. Då fortsatte vi att rulla och bestämde oss för Vila Real de santo António. Här står vi på ställplatsen nästan mitt i stan. N37.199366, W7.415691 Att stå här med fyllning och tömningsmöjlighet kostar €4.50 /natt. El tillkommer.

Vi satt och kikade på fiskarna, strax framför husbilen och blev sugen på fisklunch. (Det du ser på andra sidan floden, är Spanien) Vi tog det närmsta alternativet Tasquinha da Muralha.

Ett typ plåtskjul vid ställplatsens ände. Vi beställde grillad Dourada och den var alldeles färsk. På portugisisk vis, fick vi peka ut vilken vi ville ha. Sedan tillagades den. Under tiden kom det bröd, sallad och oliver på bordet. Oliver som såg ut som om de var halvt ruttna. Så kom det in varm potatis och strax därefter fisken. Fisken var god. Potatisen var seg som en gammal svamp. Och till råga på allt fick vi betala €40. Men väljer man den dyraste fisken så gör man 😜 Ett bottennapp kallar jag det hela för.

Vi tog en kvällspromenad in i stan. Här är mysigt med många butiker och restauranger.

Stan är ett handelscentrum när det gäller frotté. Det finns överallt. Badrockar, handdukar och badlakan. Och en massa annat

Och en hel del julpynt. Vilket får mej oooosökt att tänka på Tranås. Där är det ljusslinge-upptändning imorgon och det blir så fint när vår Storgata blir upplyst. Men nu sitter vi här. Och har +18 grader. Fantastiskt!

Quarteira

Vi fortsatte vår resa lite österut, idag. Vi hade tittat ut en ställplats alldeles nära Quarteira. Den ligger ”ovanför” havet och det finns endast soptunna. Inga andra faciliteter N37.059679,W8.084513. Den sista biten av vägen hit var, smal och skumpig. Vi fick tyvärr inte plats på första parkett, men det gör ingenting för där lutar det ganska mycket.

Vi stannade på ställplatsen och tog inte någon längre promenad eftersom Göran har ont i ryggen. Men vädret var fantastiskt. Jag satt faktiskt och solade i bikini ett tag. Vi har pratat med folk som passerat förbi, läst lite. Men framför allt – njutit av utsikten och havets vågor

Sedan fick vi se en fantastisk solnedgång.

Strax därefter fylldes bukten med fiskare, på jakt efter sardiner. Du kan se lite båtbelysning mot horisonten. Små vita prickar

Nu är det precis kolsvart ute men vi ser många fiskebåtar som far fram ock tillbaka. Och på tal om det – vi äter räkor i kväll 🤗

Mer Albufeira

Eftersom ställplatsen vi står på ligger centralt och är helt ok, är vi kvar några dagar. Det finns mycket att upptäcka här. Igår tog vi en promenad ner till gamla stan, igen. Bengt och Ingela som har bloggen Our Vantastic Travel visade oss en ny väg. Vi passerade först en loppis

Där såg vi ett axplock av vad som funnits i olika portugisiska hem. Det såg med andra ord ut precis som en loppis hemmavid.

På en det ställen blommar det fortfarande vackert i trädgårdarna

Gränder och utsikt. Trivsamt. Vi letade oss fram till restaurang Flavours, som ligger precis vid havet. Där beställde vi Ribs, som var riktigt riktig goda. €6.90 + €1.50 för pommesen är väl inte så mycket att bråka om 😃

Mätta och belåtna strosade vi runt i gränderna ett tag, innan vi knallade hemåt igen. Vi tog ”rulltrappsvägen” hem. Det är ett par utomhus rulltrappor som tar oss upp från stranden, upp på höjden.

På vägen hem stannade Göran till och kikade på objekt till salu. Tror han har blivit lite inspirerad av våra nya vänner Anders och Lotta som bor här permanent. Och som av en händelse kikade de förbi en vända och fick lite husbilsfeeling.

Idag blir det en slapp Fars dag. Frukost ute i solen. Lite prat med andra svenskar här på platsen. Lite tvätt, lite städ. Vi bara njuter av värmen. Sill-lunch och sånt som hör till en varm och solig sommardag. Det känns lite konstigt att vi idag skriver den 11 november och det är snart dags att flytta in i skuggan!

Albufeira

Igår lämnade vi Silves och for till Albufeira. Nu står vi på ställplatsen Parque da Palmeira. N37.098255,W8.243834 Här finns 90 platser och det kostar €9 inkl el (6amp) Tillgång till dusch och toa av mkt enklare slag. Tömning och fyllning. Möjlighet att tvätta.

Ställplatsen ligger på gång/cykel-avstånd till affärer och restauranger. Men det är dock ganska backigt, så har man problem att gå kan det vara jobbigt. Vi tog en promenad på eftermiddagen för att se vart vi hamnat. Det är lätt att promenera iväg. Idag blev det över 12000 steg.

I den gamla delen finns många restauranger och butiker.

Eftersom det bor många här åretrunt, så är restauranger och barer öppna även på vintern. Det gör ju att stan känns trivsam och välkomnade. Det gör att jag trivs. Mycket.

Havet och stranden är nära. Att promenera längs den blir säkert aldrig trist.

Gränderna är många och bjuder på backar och nåt vackert att se på.

Fasaden är klädd med snäckor!

Ska man upp på denna kulle kan man ta rulltrappan!

Nu blir vi här några dagar och utforskar stan.

Tack Silves för denna gången

Vi har trivts väldigt bra på ställplatsen i Silves, men nu är det dags att fara vidare mot nya äventyr. Eftersom detta är vår första övervintringsresa så har vi ju några ställen att kolla. Ställen som ”alla” pratar om. Men först ännu en runda i stan.

Det finns många olika sorters dörrar och handtag. Kul att stanna upp och kika på detaljer.

Så kan man ju höja blicken och kika på alla skorstenar. Undras om de är utformade på detta sätt så inte storkarna bygger bo där.

Det finns elskåp som inte är målade. Men detta rostiga skåp, är nästan vackert ändå. Man kan nästan se olika figurer i rosten.

Så kan man ju besöka restaurang också. På denna restaurang vi redan besökt två gånger (på 3 dar) fick vi mycket god mat och en väldigt trevlig service. De hade vänt sig speciellt till oss husbilsturister med en speciell meny. Och priset kan vi inte klaga på 👍

På kvällen hängde vi med våra vänner, som stannar kvar här ett tag till. Men vi ses snart igen.

Mera Silves

Vi är kvar i Silves då det finns mycket att upptäcka här

Det finns många mysiga gränder. Och en del slutar, eller börjar, med en lång trappa.

Restauranger och barer – och många är öppna. Det ger ju lite liv i stan och det känns inte ”vinterstängt” som vi upplevt nånstans tidigare.

Mycket kakel och utsmyckning. Precis den jag bild jag haft av Portugal.

Här i Silves målar man även de grå, trista elskåpen. Färgklickar med konstverk på. Det enda vackrare än det andra.

Vi var några par som tillsammans åt lunch på restaurangen ”Casa Velha de Silves” Inomhus var det nästan fullsatt när vi kom. Vi åt meny, lite snack med oliver och bröd först. Sedan valde Göran och jag fisk. Jag valde Bacalhau och Göran valde Dorada (den platta överst till hö) Doradan var godast. Bacalhau påminde om grillad lutfisk. Gott men…. Till dessert valde jag en apelsinkaka och Göran en chokladmousse. Båda två hade vunnit massor om de serverats med en kula vaniljglass eller lite grädde. Men vad kan man begära för €7.50 /person.

Portugal är ju också en mycket stor korkproducent. Många butiker säljer allt från korkunderlägg till hattar och bikinis. Jag är förvånad över att materialet är så mjukt! Och faktiskt riktigt fint, mycket av det.