Cinque Terre – fem små byar vid Italienska rivieran

Kanske är det snart dags att börja planera sommaren resor. Jag vill tipsa om en pärla vi besökte för något år sedan!
Cinque Terre är namnet på fem fiskebyar som ligger i Liguren, vid den Italienska rivieran. Mellan städerna La Spezia och Genova. Området finns med på UNESCOs världsarvslista och har nationalparks-status.

kartaVi börjar med att ta tåget till Riomaggiore, den by som är östligast. Eftersom hela området är en nationalpark köper vi inträdesbiljetter som gäller för vandringen. Vi väljer att börja längst österut eftersom vi då kommer att få solen bakom oss under vår vandring. Byn är den näst största byn av de fem.Vi går Via Dell ́Amore -Kärleksstigen. Den är lätt att promenera, tar ca 20 minuter och utsikten är mycket vacker där vi går på en bred ”väg” med ordentliga räcken. Kanske för att alla par ska kunna gå här, omslingrade och njuta av livet och kärleken. På ett ställe finns en kärleksstaty och mängder med hänglås sitter fast på räcket. Låsen är en symbol för att det förälskade paret har beseglat sin kärlek (och säkert slängt nyckeln över stupet)IMG_1063

När vi kommer fram till Maranola går vi bara rakt igenom den sömniga lilla byn och fortsätter direkt till Corniglia som ligger 1 km längre bort. Nu krävs det lite mera av oss som vandrar, men det är fortfarande inga problem. Det går mera uppför och nerför och slutar med nästan 390 trappor upp till byn. Corniglia ligger högst upp på en klippa. Pulsen har stigit något och vi har än en gång sagt att vi har perfekt väder. Mest moln och ca 20 grader. Bra vandringsväder alltså. I Corniglia bestämmer vi oss för att köpa en pizza-slice och ta den till lunch. Det är jättegott att sitta i skuggan på byns torg och äta den och dricka vatten till. Solen har nu kommit fram ordentligt och skuggan är skön.IMG_1080

Hittills tycker vi inte att det varit så jobbig vandring så efter familjerådet bestämmer vi oss för att fortsätta till Vernazza 4 km bort. Solen steker den första biten när vi går genom något som påminner om en stig vid en olivodling. Men sedan börjar det bli tuffare. Det blir en ganska stenig och knölig stig och fokus har flyttats från de fantastiskt vackra vyerna till var man sätter fötterna. Det gäller att inte snubbla. Stigen vi går på blir smalare och räcken finns inte längre. Ibland är den så smal att det knappt går att mötas. IMG_1126Det går uppför i trappformationer och nerför på samma sätt. Ibland är stegen så höga att jag skulle vilja bli påpuffad där bak och ibland är de knöligt ojämna. Och hela tiden går det upp, och sen ner. Det är riktigt drygt och nu känns det som om man bara går på vilje för att man ska komma fram. Vi håller ett ganska lågt tempo och många gånger blir vi omgådda av tuffingar med stavar och vandringskängor. Sedan stannar vi och vilar vid någon skuggig plats, då kommer samma hurtbullar igen. Så dom höll i princip samma takt som oss och gick förbi oss flera gånger, men dom måste rastat längre än oss. Hmmm! IMG_1128När Vernazza äntligen är inom synhåll känns trapporna ner till den lilla staden oändliga. Mina knän skakar, jag måste fortfarande se vart jag sätter fötterna och därför bli jag stående var och varannan meter. Utsikten kan inte beskrivas annat är fantastisk. Vi var nog lite dåligt förberedda på vandringen och skulle jag göra om den skulle jag ladda med betydligt mer vatten och snacks att äta under tiden. Energinivån är lite för låg.

Nere på torget kommer jag i samspråk med en man som gick hela leden dagen innan. De sista 3 km mellan Vernazza och Moterosso var absolut tuffast. Mycket smalt på sina håll och inga räcken. Det räcker med den informationen för att vi omgående bestämmer att det inte blir en vandring till Monterosso för oss. Vi sätter oss istället på kajkanten och plaskar med fötterna, samtidigt som vi njuter av en glass. Vattnet svalkar skönt och trängseln är inte så stor så här i början av juni.

Dagen därpå tar vi dock tåget och far till Monterosso al Mare. Denna stad ligger också mycket vackert i en vik med husen klättrandes på bergväggarna. Vi går omkring och tittar lite i affärer och butiker och njuter av atmosfären.

Chinque Terre är verkligen ett spännande område och ta chansen och gör besök om du är i närheten.

Annonser

Vad är Din Semesterfavorit?

Svenskarnas favorit bland slutdestinationer på bilsemestern i Europa är Italien, vilket är populärast bland både män och kvinnor i alla ålderskategorier. Det visar en undersökning som TT-line presenterar, om svenskarnas syn på bilsemester där 1 622 personer med körkort eller bil medverkat.Den äldre generationen svenskar tenderar att mer ofta ta bilen till slutdestinationen på Europasemestern än yngre. Drygt 3 av 10 svenskar tar bilen på Europasemestern ibland och 12 procent väljer ofta att färdas med bil.

Undersökningen visar att det är troligast att man väljer att resa med bil när man ska på storstadssemester (37 procent) eller sol- och badsemester då 24 procent väljer bilen.

Topplista över svenskarnas favoriter bland slutdestinationer

1. Italien, 22 procent
2. Frankrike, 15 procent
3. Spanien, 12 procent
4. Tyskland, 10 procent
5. Österrike, 7 procent

Italien har under många år varit vårt favoritland, men nu har vi programmerat om GPS:n så vi far mot Frankrike och Spanien. Om du åker utomlands – var åker du helst? 

Italien 2004

I väntan på årets eskapader kommer ett litet utdrag från vår resedagbok 2004

Uppe med tuppen. Kl 8 går lokalbussen till Florens. Biljetter (€ 2.90 per person tur o retur) har vi köpt i campingens reception. Det finns även möjlighet att ta tåget från byn, men vi väljer bussen. Och det är vi glada för. Vi åker igenom ett landskap som är så underbart vackert. På slingriga vägar, genom byar och trånga passager där vi knappt skulle vilja köra en liten personbil. Vid ett tillfälle kändes det som om bussen och en mötande grönsaksbil skulle kilas fast i varandra. Men på italienskt vis – med många yviga gester och smattrande italienska – tog vi oss förbi.

Vi ser Florens på avstånd, vi kommer in i denna mytomspunna stad, via Fiesole. Den stad jag ser är andlöst vacker och det blir kärlek vid första ögonkastet. När vi klivit av bussen tar vi oss först till Duomo (Cattedrale di S Maria del Fiore) Vi köar en kort stund innan vi kan börja gå de 463 trappstegen upp i tornet. Runt, runt och högre och högre. Ibland finns små gluggar vi kan titta ut genom och även här är utsikten över stan hänförande.

Väl nere igen sätter vi oss i skuggan av Battisterio di San Giovanni och äter en medhavd lättlunch. Med utvilade (!?) ben strosar vi över Piazza della Signorina, tittar på Michelangelos ”David” och en mängd andra statyer. Några av statyerna var levande och rörde sig som sömngångare. Fränt att se. Vi strosar vidare mot floden Arno och Ponte Vecchio. På en Trattoria köper vi lite lunch. Det blir pizza och smörgås.

Vi orkar med att bese några fler gränder innan bussen tar oss till baka till campingen. När vi väntar på bussen bestämmer vi oss för att äta lite glass och går in på en Gelateria. En varsin strut med två kulor glass ska bli gott. Döm om vår förvåning när vi ska betala – 24 € för fyra glassar!! Strax före kl 18 är vi tillbaka vid campingen och vi kunde slänga oss i poolen. Det har varit en varm, svettig, tröttsam men helt fantastisk dag. Och flickorna, som då var 11 och 9,5 år instämmer. Florens är definitivt en stad vi kommer att återvända till.

Har du nån favoritstad? Varför är den din favorit? Och hur ska du övertyga mej om att åka dit?